Onsdag!
Hejsan alla underbara människor som läser detta!
Jag har inte skrivit på år och dagar, och jag vet jag borde verkligen inte få ha kvar platsen som författare till denna underbara blogg. Anledningen till att jag inte har skrivit har varit att jag helt enkelt haft mycket att tänka på, varit j*vligt lat och helt enkelt omotiverad. Så tyvärr måste en av mina dellfrågor den här gången vara ifall det finns någon där ute som brinner mer än vad jag gör för att få ställa en fråga i veckan? Med andra ord, ta över min dag... Om det inte är så, tänker jag för allt i världen inte överge alla mina vänner som kämpar för att hålla detta igång. Då är jag helt klart beredd att satsa allt för att komma igång igen och göra mitt bästa för att skriva varje vecka :D
Jag hade dessutom en mycket bra tanke och idé. Eftersom en av anledningarna till att jag inte orkar med bloggandet är för att blogg.se inte alltid är så bra... Alltså tänkte jag göra en ny blogg. Men när jag sitter och kontruerar som bäst, så blir det plötsligt fel, mailet som skulle starta kontot kom aldrig, så jag misstänker att det blev fel adress på något skummt vänster. Vilket leder till att todaysquestion är upptaget. Men ska fixa, har mailat och frågat hur man kan lösa problemet, och nu väntar jag bara på svar. Sen får vi tillsammans komma överens om ifall vi vill byta eller inte :)
Men nu, över till frågan jag faktiskt hade tänkt att ställa... För att frågan ska bli någorlunda relaterad till något så tänkte jag börja med att berätta om en dröm jag hade härom dagen. Det hela började med att jag åkte bil, sen somnade jag, och började drömma. Hela drömmen var verklig, det var inte som en vanlig dröm som man märkte var en dröm, utan allt som hände kunde lika gärna varit på riktigt. Det var som att jag aldrig somnade, utan jag stängde ögonlocken och som att allt hände på riktigt fast allt var en dröm. Lite svårt att förklara, men jag trodde på allt som jag drömde helt enkelt. Hursom, jag åkte bil med mamma och pappa och Caliban. Mamma körde, pappa satt bredvid och jag satt med Calli i baksätet. Det regnade. Det regnade till och med väldigt mycket. Och vi var på väg från det så kallade småland. Vi skulle hem till Kalmar.
Vi rullade på, och vi åkte på en ganska liten väg, eftersom att den bättre och större vägen var avstängd (sann fakta). Mitt i allt regnande så kom åskan. Det mullrade väldigt högt, och man var tvungen att köra väldigt sakta, eftersom att det var svårt att se vägen för allt regn. Jag satt och räknade sekunder mellan blixt och buller. Sekunderna blev färre och färre. Och BANG! Så slog det ner en blixt i bilen. Och det är här det ologiska med drömmen kommer in. När en blixt slår ner i en bil så börjar den inte brinna. Men det gjorde den. Jag i drömmen var jag helt säker på att det var det som skulle hända. Mamma svimmade av att bilen stannade och hon slog i huvudet. Pappa skyndade sig ur den brinnande bilen och min tanke var att komma ur bilen och rädda hunden, så jag knäppte loss oss båda och hävde mig ur bilen och ställde mig en bit ifrån den brinnande skrothögen, ropade på Caliban. Eftersom att hunden fått panik över situationen så vägrade han att komma ur bilen, och sprang runt runt i bilen. Jag vrålade. Pappa insåg att bilen när som helst skulle explodera eftersom att det brann mer och mer. Så han sprang runt till andra sidan för att få ut mamma. När han försökte som bäst så sa det POOOOOOMMMM! Och bilen exploderade.
Mamma och Caliban som var inne i den dog. Pappa flög genom luften och landade vid sidan av vägen med brinnande skrotdelar över sig. Jag sprang fram till honom. Han sa något om att han älskade mig och sen slutade han att andas. Sen vaknade jag. Och det är här det konstigaste kommer in i bilden. Min första tanke när jag vaknade var: Alltså undrar hur det skulle bli om det här hände. Det skulle vara rätt skönt, att börja om på nytt. Men jag skulle sakna Caliban.
Sen kom jag på mig själv. Så FÅR man inte tänka...! Och frågan alltså. Har du någonsin gjort samma misstag som jag? Tänkt en tanke som du sedan fått ångest över att du haft? I så fall, tell me! :D
Tack för den här gången! Kramar på er alla! <3
//Fröken Onsdag!
Jag har inte skrivit på år och dagar, och jag vet jag borde verkligen inte få ha kvar platsen som författare till denna underbara blogg. Anledningen till att jag inte har skrivit har varit att jag helt enkelt haft mycket att tänka på, varit j*vligt lat och helt enkelt omotiverad. Så tyvärr måste en av mina dellfrågor den här gången vara ifall det finns någon där ute som brinner mer än vad jag gör för att få ställa en fråga i veckan? Med andra ord, ta över min dag... Om det inte är så, tänker jag för allt i världen inte överge alla mina vänner som kämpar för att hålla detta igång. Då är jag helt klart beredd att satsa allt för att komma igång igen och göra mitt bästa för att skriva varje vecka :D
Jag hade dessutom en mycket bra tanke och idé. Eftersom en av anledningarna till att jag inte orkar med bloggandet är för att blogg.se inte alltid är så bra... Alltså tänkte jag göra en ny blogg. Men när jag sitter och kontruerar som bäst, så blir det plötsligt fel, mailet som skulle starta kontot kom aldrig, så jag misstänker att det blev fel adress på något skummt vänster. Vilket leder till att todaysquestion är upptaget. Men ska fixa, har mailat och frågat hur man kan lösa problemet, och nu väntar jag bara på svar. Sen får vi tillsammans komma överens om ifall vi vill byta eller inte :)
Men nu, över till frågan jag faktiskt hade tänkt att ställa... För att frågan ska bli någorlunda relaterad till något så tänkte jag börja med att berätta om en dröm jag hade härom dagen. Det hela började med att jag åkte bil, sen somnade jag, och började drömma. Hela drömmen var verklig, det var inte som en vanlig dröm som man märkte var en dröm, utan allt som hände kunde lika gärna varit på riktigt. Det var som att jag aldrig somnade, utan jag stängde ögonlocken och som att allt hände på riktigt fast allt var en dröm. Lite svårt att förklara, men jag trodde på allt som jag drömde helt enkelt. Hursom, jag åkte bil med mamma och pappa och Caliban. Mamma körde, pappa satt bredvid och jag satt med Calli i baksätet. Det regnade. Det regnade till och med väldigt mycket. Och vi var på väg från det så kallade småland. Vi skulle hem till Kalmar.
Vi rullade på, och vi åkte på en ganska liten väg, eftersom att den bättre och större vägen var avstängd (sann fakta). Mitt i allt regnande så kom åskan. Det mullrade väldigt högt, och man var tvungen att köra väldigt sakta, eftersom att det var svårt att se vägen för allt regn. Jag satt och räknade sekunder mellan blixt och buller. Sekunderna blev färre och färre. Och BANG! Så slog det ner en blixt i bilen. Och det är här det ologiska med drömmen kommer in. När en blixt slår ner i en bil så börjar den inte brinna. Men det gjorde den. Jag i drömmen var jag helt säker på att det var det som skulle hända. Mamma svimmade av att bilen stannade och hon slog i huvudet. Pappa skyndade sig ur den brinnande bilen och min tanke var att komma ur bilen och rädda hunden, så jag knäppte loss oss båda och hävde mig ur bilen och ställde mig en bit ifrån den brinnande skrothögen, ropade på Caliban. Eftersom att hunden fått panik över situationen så vägrade han att komma ur bilen, och sprang runt runt i bilen. Jag vrålade. Pappa insåg att bilen när som helst skulle explodera eftersom att det brann mer och mer. Så han sprang runt till andra sidan för att få ut mamma. När han försökte som bäst så sa det POOOOOOMMMM! Och bilen exploderade.
Mamma och Caliban som var inne i den dog. Pappa flög genom luften och landade vid sidan av vägen med brinnande skrotdelar över sig. Jag sprang fram till honom. Han sa något om att han älskade mig och sen slutade han att andas. Sen vaknade jag. Och det är här det konstigaste kommer in i bilden. Min första tanke när jag vaknade var: Alltså undrar hur det skulle bli om det här hände. Det skulle vara rätt skönt, att börja om på nytt. Men jag skulle sakna Caliban.
Sen kom jag på mig själv. Så FÅR man inte tänka...! Och frågan alltså. Har du någonsin gjort samma misstag som jag? Tänkt en tanke som du sedan fått ångest över att du haft? I så fall, tell me! :D
Tack för den här gången! Kramar på er alla! <3
//Fröken Onsdag!
Kommentarer
Postat av: Herr Söndag
När jag var liten så älskade jag mamma mer än pappa. Det är egentligen väldigt vanligt men, man ska ju älska sina föräldrar lika mycket (tänkte jag då i alla fall).
Nu senast känns det lite som att jag inte är "tillräckligt" ledsen för att farmor är död.
Postat av: Hey!
Ja, att vilja ta sitt liv och lämna allt!
Postat av: Tjaaaa
Nej, inte vad jag kan minnas.
Jag skulle dessutom gärna ta över onsdagen om du inte längre vill ha den.
Postat av: Kavaljer Tisdag
Kankse inte vad jag fått ångest av men jag som jag ångrat, då kan jag nog säga att jag tänkt typ exakt samma sak dom dig.
Postat av: Kapten Torsdag
Har väl haft en del sexuella fantasier om diverse personer som jag inte vill ha det om.
För övrigt tycker jag att du (om du känner att du fortfarande orkar) borde behålla onsdagsfrågan. Kan ju vara ett bra sätt att behålla kontakten med oss stockholmare.
Postat av: Fröken Lördag
en hel del.
Trackback
